Nu börjar resan mot Champions League

Sedan Anne Mäkinen kom till AIK i november 2019 har hon upprepat ett och samma mantra. Långsiktighet. Långsiktighet. Det som tidigare var en organisation som levde från säsong till säsong och som bäst slutat femma i Damallsvenskan ska inom fem år bli en av svensk damfotbolls giganter och spela i Champions League. För att nå dit gäller det att skynda långsamt.

Under Mäkinens första höst som sportchef skulle det göras ett stort jobb på kort tid. Knappt en spelare hade avtal för kommande säsong så den första prioriteten blev att få ihop ett lag. Det primära målet var aldrig att gå upp en division direkt, även om det såklart hade varit trevligt. Idag vet vi hur det gick, poängrekord och överlägsen serieseger med ett ungt lag till hälften bestående av egna produkter. Framgången kom dock inte helt utan bakslag. Under hösten stod det klart att succétränaren Caroline Sjöblom lämnar för att ta över F15-landslaget och efter säsongen valde hennes radarpartner Robert Svanström att gå. Ersättaren blev 37-årige Maiju Ruotsalainen – och Anne Mäkinen själv.

– Jag har fått en utökad roll. Det är inga konstigheter, jag är på planen med Maiju och har ansvar för hur vi utvecklar våra spelare och vårt spel. Jag försöker hitta lösningar med någon som kan avlasta mig framöver men just nu känns det som att den mest intensiva perioden är över. Vi har gått igenom alla avtal och truppen är i princip klar för det här fönstret och då blir det mycket lugnare, säger Mäkinen.

Det var i samtal med klubbdirektören Björn Wesström som det beslutades att Mäkinen skulle få rollen som manager. De gjorde bedömningen att det behövdes en till tränare med huvudansvar och att det var bäst att ta någon inifrån. Men trots det kommer det bli en del sportsliga förändringar till den kommande säsongen.

– Vi har gjort en analys av vårt spelsätt och vårt spelsystem som vi hade i Elitettan och även gjort en analys av OBOS Damallsvenskan och någonstans kommit fram till att vi behöver göra vissa ändringar för att ha en bättre möjlighet att etablera laget i Damallsvenskan.

Den största skillnaden mellan Elitettan och Damallsvenskan kommer bli intensiteten och tempot. AIK:s lag är i princip intakt jämfört med i fjol och det enda presenterade nyförvärvet med erfarenhet från Damallsvenskan är Hallbera Gisladottir som gjort ett par säsonger i Piteå och Djurgården. Därför väntar ett stort arbete med att få detta unga lag att ställa om till allsvenskt spel.

– Vi har haft tuffa träningar, kravbilden är hög och jag tror att spelarna känner av det. Vi har en del unga spelare som inte har samma kapacitet att träna mycket och hårt samtidigt. De är vana vid att träna mycket, men när man lägger på intensitet och krav så blir det mycket tuffare. Den stora utmaningen när man tar steget upp en nivå är intensitet, det är mycket högre tempo och mindre tid med boll, det måste speglas i vårt sätt att träna. Vi vet att de bästa lagen har en kapacitet som vi inte har än. Det är någonting vi jobbar med, men det kommer inte på en månad eller två, det kommer ta lite tid, säger Mäkinen.

Så snart segersången lagt sig efter säsongen 2020 började nyheter om kontraktsförlängningar trilla in. Någonting som var noterbart var att Mäkinen såg ut att hålla sitt löfte om långsiktighet då flera nyckelspelare skrev på för två eller tre år. Det enda kännbara tappet var Sophia Redenstrand som valde att lämna för KIF Örebro.

– Från att ha haft väldigt korta kontrakt på cirka elva månader har vi nu i snitt två och ett halvt år på våra avtal. Det är den utvecklingen vi velat se och det är så underbart att spelarna också fattat det. Det tar tid att bygga kultur och det tar tid att utveckla sig själv, vi kan inte byta ut ett helt lag och börja om från början varje år. Vill man vara här ska man vara här lite längre, detsamma gäller tränare och staben. Det är mycket enklare att utveckla saker och ting när grunden är på plats.

– Vi ska följa vår strategi med många egenfostrade spelare, vi har över 50 procent vilket man ska vara väldigt stolt över, men också hitta en bra balans med erfarenhet och spelare som kan ta en viss roll både på och utanför planen. Just nu känns det som att vi har en stark trupp på plats och vi har många skickliga spelare, det är en jättebra grund att bygga vidare på.

Utöver Hallbera Gisladottir, som spelat 117 A-landskamper för Island, har de även värvat den snabbe yttern Nora Rönnfors från Jitex och den japanska landslagsspelaren Honoka Hayashi, en spelare som Mäkinen hoppas väldigt mycket på.

– Jag är ganska världsvan själv och har mycket kontakter världen över. Det var en av mina kontakter som hade koll på Honoka, så vi scoutade henne och tyckte det var intressant. En fantastisk innermittfältare som är tekniskt duktig, läser spelet, snabb och farlig nära målet. Såklart, när man säger japanska A-landslaget så vet man att det är en kvalitetsspelare. Hon är bara 22 år, en av de yngsta i A-landslaget men kommer ta stora kliv enligt min uppfattning.

Mäkinen meddelar även att det är ytterligare två spelare på väg in, den ena med erfarenhet från svensk fotboll, den andra har det inte.

– Vi har en trupp som vi kunnat önska oss med den budget vi har. Vi har de bästa förutsättningarna i Sverige, vi bedriver vår verksamhet här på Friends och man kan inte ha det bättre. Nu ska vi bara göra jobbet och göra rätt saker, men det är också en resa. I år ska vi hålla oss kvar i allsvenskan och med den här truppen tror jag vi kommer göra det. Sen är det hela tiden nästa steg, hur ska vi utvecklas, hur ska vi göra saker bättre, bli starkare, få bättre fysik och kunna spela mer intensivt. Allt det som kommer med tiden. Det är en rolig resa som ligger framför oss och som vi nu har påbörjat.

Foto: Daniel Bengtsson