Hur gamlingarna tog över

Efter säsongen 2008 kände Mats Rubarth att det nu fick vara nog. Ett liv inom fotbollen hade tagit ut sin rätt, det som var roligt och spännande som 21-åring var inte längre lika lockande vid 31. Överstegsfinterna var inte lika lätta, kilometrarna blev jobbigare, cykelsparkarna som bortblåsta. På ålderns höst var det dags att göra någonting annat, det var dags att inse att ingenting varar för evigt.

Det vägrade Daniel Tjernström inse. 2009 var han 35 år och det gick inte längre att ta speltiden för givet. Han som varit lagets stjärna, han som de sjöng skulle till landslaget, han som spelat mot Barcelona och Arsenal, hade fått sitta på bänken allt mer. Inför den sista matchen mot IFK Göteborg var det inte ens säkert att han skulle få hoppa in, men Mikael Stahre hade lovat att pokalen skulle lyftas iförd en svettig matchtröja, inte någon träningsoverall. När Tjerna till slut satte 2-1-målet var det som en saga. 35-åringen hade skjutit guldet till AIK. Att det ens gick att spela så högt upp i åldrarna. Han skulle komma att vara kvar i klubben i tre och en halv säsong till, men 2009 var det sista året hans insatser på planen gjorde någon skillnad.

Så här såg det ut i slutet av 00-talet. Efter att en allsvensk spelare fyllt 30 så var det roulette huruvida han skulle fortsätta mycket längre till. Spelade man efter 34 så var det oftast mer i en Kenny Pavey-roll som glädjespridare och påhejare. Om lagets stomme var över 30 år så var det inte ett gäng som skulle utmana om några topplaceringar. 

Idag ser det annorlunda ut, idag är AIK:s åldringar inte bara med, det är dem som allting hänger på.

Henok Goitom, 36.

Sebastian Larsson, 35.

Per Karlsson, 35.

Mikael Lustig, 34.

Hur blev det så här? Vad är det som har hänt de senaste åren?

– Jag tror att kunskapen om fotboll har kommit till allmänheten, säger Henok Goitom. Man blir smartare och får kunskap om hur man kan ta hand om kroppen och gå djupare i det här med kost och sömn. För 15-20 år sedan var det inte på samma sätt vilket gjorde att spelare slutade mycket tidigare. Både spelare och tränare får mer kunskap för varje decennium som går. Man kan även se det i till exempel friidrott med rekord som slås, folk blir bara starkare och snabbare och det beror på kunskap som kommit. 

Goitom fortsätter:

– Extraträningen känns inte som någonting negativt för när man väl går ut på planen och får betalt för det så är det nästan en skön känsla att lägga ner den här extra tiden. Hade du inte fått veta vart det leder så hade man i skallen tänkt; “är det värt det?”. Men så fort man får betalt så går man nästan in i extraträningen med lite spänning. Man gör det inte bara halvdant utan till 100 procent, för man vet om att glädjen på plan, att spela fritt utan att tänka på annat än bollen, ger en kraft att fortsätta.

När AIK:s spelare gick iväg på ledighet i början av december 2020 så var det inte med några Thailandsresor inbokade. Men oavsett pandemi eller ej så skulle det ställts höga krav på dem under ledigheten. Samtliga spelare fick ett semesterschema de skulle följa och pulsklockor för att tränarna skulle ha koll på dem. Schemat var uppdelat i tre steg; återhämtning, rörlighet & styrka och högintensivt. Tre till fyra pass i veckan är inte bara vad AIK förväntar sig, det är också vad som krävs för att vara med och konkurrera om speltiden.

– Kan en spelare upprätthålla formen under ledigheten så kommer kroppen vänja sig vid det och då blir träning lättare för den spelaren när säsongen drar igång och förhoppningsvis minska skaderisken de första veckorna, säger lagets fystränare Michael Lawson.

”Mike” tror att den huvudsakliga anledningen till varför spelare kan fortsätta dominera efter de fyllt 35 beror på förberedelserna. Han menar att det för 20 år sedan inte fanns ett brett stöd för fys- och styrketräning inom fotbollen. Idag utbildas spelare redan i ung ålder och då har de en fördel redan tidigt i sin karriär.

– Man kan såklart säga åt en spelare vad han ska göra och han kommer göra det, men om du istället utbildar dem i den här processen så kommer de bära med sig det. Om du lär dem en ny metod för att återhämta sig efter match och de känner att det gynnar dem kommer de ta med sig den metoden och göra det på egen hand. I slutändan är det upp till spelaren att behandla sin kropp på bästa sätt och förbereda sig på, och återhämta sig efter, matcher så bra de kan, säger Mike och fortsätter:

– Spelare måste vara medvetna om att ju äldre de blir desto längre tid tar det för kroppen att återhämta sig. Vissa kanske känner att de vid 32 kan göra samma saker som när de var 20, men kroppen åldras och har man gjort en hård träning kommer det krävas längre återhämtning eller att man gör det där lilla extra för att återhämta sig. I slutändan handlar det om kunskap om sin kropp.

Johan Svensson jobbade som fystränare i AIK mellan januari 2016 och maj 2019. Idag är han anställd av Svenska Fotbollförbundet och jobbar med både tränarutbildningar och spelarutveckling inom de yngre landslagen. Den senaste tiden har mycket jobb ägnats åt att starta en helt ny fystränarutbildning, någonting som de hoppas bli succé när den startar i mars.

– Det ligger i tiden. Teamen växer och blir större och större. Det är ganska många runt lagen nu och vissa har till och med flera specialister inom fotbollsfys, analys, medicin och så vidare. Vi tillgodoser det behov som finns inom elitfotbollen nu, säger Johan.

Johan berättar att i takt med att fotbollen professionaliserats och att det tillkommit mer resurser så har även synen på fysträning förändrats. Idag ställs det högre krav på klubbarna att ha ordentliga faciliteter och tränare i staben som är experter på just fotbollsfys. Resultatet har blivit att allsvenska fotbollsspelares fysträning idag är integrerad i all annan träning de gör.

– Varje gång vi tränar fotboll så tränar vi fys, det har blivit en naturlig del i fotbollsträningarna och inte någonting man bara gör på gymmet eller i löpspåren. Så det har förändrats till att gå mer åt det integrerade hållet. Med teknologins framsteg blir vi bättre och bättre på att mäta vad som faktiskt händer i spelet och då kommer det också en större förståelse för hur vi kan komma åt det i fotbollsträningen på olika sätt.

Det spelarna gör på gymmet kommer aldrig likna vad de gör på fotbollsplanen. Det Johan menar är att när fystränarna idag designar övningarna på gymmet så utgår de från spelarnas rörelser på planen. Istället för att spelarna bara gör bänkpress eller pumpar biceps så gör de övningar som aktiverar samma muskler som de använder sig av under match. Bara en sådan sak att stå upp och göra en pressövning istället för att ligga ner kan göra stor skillnad.

Med andra ord har fysträningen inom sporten blivit bättre de senaste decenniet. Effekten har blivit att spelarna är mer vältränade och i sin tur kan hålla på och spela längre. Att det blivit så här är däremot ingen slump eller ens någonting som en skicklig klubb kunnat föregå, Johan tror nämligen att fysträningen tvingats bli så mycket bättre eftersom spelet blivit mer krävande.

– Det som har förändrats är att spelet har förändrats. Spelet går snabbare och snabbare, det sker fler fler explosiva aktioner i spelet. Det gjordes en studie över sju säsonger i Premier League som visade att spelarna inte springer längre sträckor idag, men man springer i högre hastighet och man utför fler aktioner. Det gör att du som spelare har mindre tid och yta i varje enskild match och då måste du kunna hantera detta vilket ökar kravet på dig. Du som professionell spelare behöver hålla dig i fysiskt bra skick hela året om. När du kommer tillbaka från din ledighet måste du ha skött dig.

Det låter snarare som att spelarnas träningsattityd har förändrats?

– Med kravet från sporten så har hela träningskulturen förändrats. Det är svårare att överleva om du inte sköter din träning på ett bra sätt och har ett bra eget driv. Överlag ser man en större professionalism. Man kan kolla i enskilda klubbar och vilka som är kulturbärarna, vilka som står för träningskulturen. Är det de som sitter med sin mobiltelefon eller är det de som förbereder sig i gymmet före träningar? 

Så du menar att Robin Tihi gynnas av att Per Karlsson gör det lilla extra.

– Per är ett klockrent exempel. Practice what you preach. Han behöver inte säga till alla att han går in i gymmet idag igen utan bara genom sitt sätt att vara så får man fler som tar efter. Andra spelare ser att han slagit rekord i antal matcher och då tänker de att de vill ta efter honom för att kunna utvecklas ännu mer. Som tränare vurmar jag för att lyfta upp de här kulturbärarna i ett lag, det ger så många ringar på vattnet.

Mikael Lustig gör i år sin första svenska försäsong på 13 år. Fyra månader av pulsklockor, gummiband och träningsmatcher är knappast anledningen till varför man håller på med fotboll. För Mickes del har träningsviljan gått i cykler, men nu står han här som nybliven 34-åring och är fortfarande Sveriges bästa högerback.

– När man var 28 längtade man nästan efter att få lägga av men ju äldre man blir så vill man pusha sig ytterligare ett år. När man är över 34, 35 så blir det att man tar ett år i taget. Varför sluta så länge man har glöden och kroppen känns bra? 

Lustig märkte av en skillnad inom fotbollen för omkring 15 år sedan när lagen han spelade i började bli striktare med kosten. Han berättar att det är stor skillnad på vad spelare äter idag jämfört med när han slog igenom i tonåren. Men även han är inne på att fysträningen har varit viktig för att få spelare att fortsätta spela under en längre tid.

– Det känns också som att våra fysio vet mer om hur man tar hand om kropparna och man ser ju på spelare ute i Europa att de håller längre. Det går också att hitta en annan form av spelstil om man är på rätt position och därför kunna härda ut längre, säger han.

Vad är den största utmaningarna när man kommer upp i åren?

– Det blir att hitta glädjen. Man måste vara sporrad och ha mål inför säsongen. Man kan inte bara gå in och köra ytterligare en allsvensk säsong utan man måste ha mål som fotbollsspelare, har man inte det så går det nog snabbt i den här sporten. Varje gång man har träning så gäller det att man går ut och kör sitt bästa och vill fortsätta utvecklas, det är det absolut första man inte får tappa när man blir äldre.

Foto: Daniel Bengtsson